Maria och Elisabeth gläds över Guds godhet i Vägen till Betlehem.
Jag kan ha ganska svårt med filmatiseringar av bibelberättelser. Inte för att jag har något emot det i sak, men för att jag anser att det många gånger resulterat i mindre bra filmer. Bara för att en bibelberättelse är stark innebär det ju fortfarande att den kräver ett kunnigt hantlag för att omvandla den till filmens dramaturgi. Jag försökte se filmen Josef ifrån en ganska ny och omfattande bibel-filmserie häromdagen, men gav upp efter tio minuter. Det kändes för b-igt helt enkelt och som slöseri på tid.
Därför blev filmen Vägen till Betlehem en positiv överraskning när jag såg den för första gången igår. Filmen kom för två år sedan och min fru hade nu köpt dvd:n. I min mening ett oerhört lyft ifrån ovan nämnda bibelfilm. Skådespeleri, scenografi och regi fungerar på ett sätt som gör att denna adaption av julevangeliet verkligen gör sig som film. Första halvan var starkast när inkarnationsmiraklets effekt på Maria och hennes omgivning porträtteras. Jag gråter inte ofta, men var faktiskt nära några gånger - en kombination av berättelsens starka budskap och filmens smäktande bakgrundsmusik... Slutet kanske blir snäppet för "julkrubbeaktigt" och visst finns det detaljer man kan reagera på, men på det stora hela ligger en del av filmens styrka också i hur bibeltrogenhet och traditionstrogenhet kombinerats med en ovanligt smart fri konstnärlig tolkning.Här kan du läsa mer: Vägen till Betlehem, The Nativity Story.
Uppdatering: Vi skrattade lite vuxet när min svågers sjuåriga dotter som såg filmen med oss sa: "Vilken tur att Jesus inte hade dumma föräldrar; de hade ju kunnat lärt honom att svära...". Men när hon sedan fortsatte och sa: "Gud valde verkligen en bra familj till Jesus" så var det väl bara att hålla med...
4 kommentarer:
Hej! Ja, jag gillade också filmen. Den framställer Josef så fint också. Det var verkligen ett trossteg för honom att ta till sig den gravida Maria.
Filmer: Har du sett The Gospel of John med Henry Ian Cusick som Jesus? Den tycker jag riktigt bra om. Skådespelarna är bra - inte så mycket västerlänningar-i-lakan-känsla. Jesus skildras som väldigt varm och avslappnad. Sedan är det en annan sak att denne Cusick är med i maratonserien Lost. Det kändes lite lustigt när "Jesus" plötsligt dök upp där!
Nej, den har jag inte sett. Min favoritfilm om Jesus totalt sett måste nog bli Zeffirellis "Jesus från Nasaret", men jag tycker också att Pasolinis "Matteusevangeliet" är kraftfull och att bibelseriens "Jesus" från 1999 har många bra sidor.
Tack för tipset! Jag ska skaffa den filmen och titta med familj och vänner.
Kul. Och jag får tacka "bokmalin" för tipset. Jag har just beställt The Gospel of John för ynka 49 kr.
Skicka en kommentar